emelieweigardh

Skit, skit, skit. Fick nyligen höra lite dåliga saker som både gjorde mig lättnad mem samtidigt lite besviken. Well, nevermind boys comes and go. :-)

Idag red jag G, första gången på över en vecka. Han var supertittig och apkänslig och minsta lilla tryck för skänkeln så skulle han gasa. Det var något som tydligen var jätteläskigt vid ett hörn att han var tvungen att skygga och inte kunde gå förbi. Två gånger ignorerade jag honom, men tredje gången fick han en smäll (läs:pet) på rumpan, och vad gör hästen då. Han samlar upp sig och galopperar på stället, haha. Vad ska man säga, det är väl bra att han har lätt för att samla sig iochförsig.

Iallafall var det hela ganska snabbt överdramatiserat och han kunde gå förbi, eller ja, småspringa förbi det öerhört läskiga hörnet.

Traven var trevlig idag, dock så vill han ju gärna tro att det är elitloppet ibland och bara dra på. Men jag försöker inverka med att rida lätt långsammare vilket går till förviso bra. Flyttade även lite för skänkeln och gjorde serpentinbågar och ställde igenom.

 Så ja, hur ska jag sammanfatta passet? Galen häst med mycket överskottsenergi som efter att ha överdramatiserat lite blev riktigt fin faktist. ;)

Farbror V, fick vila idag!


Vackraste Bus, här var en av dem sista gångerna jag red honom..

Nu har jag legat till sängs i drygt en vecka, det började i måndags med att jag kräktes. Därefter har jag tappat rösten, haft feber och mått allmänt super dåligt. Jag har varken kunnat jobba eller rida något den här veckan vilket är skit tråkigt rent ut sagt.

Jag är ganska deppig i allmänt också. Det är mycket som händer nu med familj, vänner, hästar och liknande därför har jag inte bloggat på ett bra tag. Jag har försökt prioritera mig och att må bättre. Lättare sagt en gjort dock.
Det blir inte bättre av vänner som missunnar en lycka. Vänner som bara ska ta utan att behöva ge något tillbaka. Vänner som hela tiden ska sänka en och kränka en och hela tiden vara bättre än du själv. Det är väl inga riktiga vänner?

Jag blir så less, jag vet att jag inte ska ta åt mig. Jag har mognat och försöker att skita i vad andra säger och lita lite mer på mig själv.. men vafan.. självförtroende, vad är det? Någon som har lite till försäljning?
Jag får väl försöka stänga av omvärlden och bara umgås med personer som får mig att må bra. Livet är för kort för att deppa ihop...


Min älskade lilla Gummiboll..

En liten nödlösning fixat á la emilie gustavsson tills hovslagaren kommer.. :-))

Fyyyy Gusten, skorna har redan börjat klinga rejält. Det var bara 5 veckor sedan hovslagaren var ute och skodde honom. Han kommer bli dyr i drift om han fortsätter så här, hehe...

Ååååh, jag är så stolt över min lilla gust idag! Jag red honom först hemma på vår ovalbana, han var väldigt cool, bara lunkade på. Var mjuk i munnen och hittade formen rätt fort. Jag kunde böja honom genom hörnen och kände hur jag fick med hela hästen. Jag har provat flytta undan honom för skänkeln tillsammans med vikten lite, och han har börjat fatta hur man ska göra efter bara ett par gånger! Ååh han är så duktig min fina! I slutet av passet så red vi ut en liten sväng! Och han var jättemodig, bara tog för sig stannade inte och tvekade en enda gång! Jag är riktigt stolt!!!

Det här blev ett sånt här ååh jag älskar min pownihest mest av allt i världen inlägg. Men så är det faktist, haha!